jag ahr tappat matlsuten, totalt och jag hittar den inte. försöker äta men inte nog och inte tillräckligt. dricker för lite med =(

har ont i huvudet är yr och mår illa,  men kanske inte så kosntigt iofs. suck

Kläder, Jag gillar kläder, helt klart. Och jag bryr mig om vad jag tar påmig.

Fast som kraftigt överviktig minskar utbudet drastiskt.  Är du inte överviktig gå in på ex Lindex eller kappahl och gå till den storastorlek avdelningen. Titta på kläderna där, känn på materialet. De är inte jätte roliga. Visst det finns endel okej kläder med, men över lag är utbudet inte i min smak. Jag menar varför skulle man vilja klä sig i en spräcklig tung topp bara för man råkar dra storlek 50/52 liksom eller varför skulle man vilja ha resår i sidorna på jeansen för att man är tjock? eller varför ska legginsen vara i något konstigt material? de är de ju inte på den andra avdelningen.

Jag har kämpat mycket med att hitta kläder som är okej förmig.

Nu börjar jag minska i storlek och mina kläder börjar bli på tok förstora, Endel har jag slutat använda, andra fårhänga med några veckor till.  Dels för jag inte riktigt har ekonomi att byta ut hela garderoben på en ggn(dessutom kommer jag väl krympa ur de kläderna med) Men sedan är det lite så att jag kommer inte riktigt i de mindre kläderna heller. men det börjar gå åt rätt håll.

Jag har köpt några nya kläder, jaja okej jag har köpt massa nyakläder, men de flesta kan jag inte ha än. Men några börjar jag komma i, och jag försöker använda dem endel för att helt plötsligt kommer väl demmed vara förstora.

Jag längtar efter när jag gått ned till min vikt och är viktstabil, då ska jag köpa nya fina kläder,  Just nu försöker jag köpa de som är rea på (tur det finns endel okej reakläder)


Jag har endel kläder som är fina som jag inte kan ah längre som jag skulle vilja sälja,  tänkt lägga ut dem på tradera, men jag vet inte riktigt hur man gör.  eller jo lägga ut dem kan jag ju, men detta med vad det ska kosta att skicka dem och sånt.  jag vet inte ens hur man skickar dem, förutom via posten då.  men typ dhl och schenker.  och hur vet jag innan vad det kommer kosta att skicka dem??

Denna vecka visade vågen -1.2 kg.

jag borde lägga upp mitt diagram som jag gör, därman ser viknedgången. dessvärre sysn min vikt därmed, åden vill jag inte riktkigt gå utmed, även om ni kan räkna ut vad den är liksom.... skäms liksom

Vad är lycka kan man ju fråga sig?  Jag ahr inget svar egentligen.  förjag tycker känslor ärsvårt.

men lycka är en starkare form av glädje tror jag, iallafall förmig är det så.

jag vet inte vad jag ska säga om  lycka,  detta var ju jätte svårt.

vad är lycka för er?? Hoppas några svarar  =)

Jag satt häromdagen och läste min tidning
en dag som så många förut.
O jag  tänkte på alla dom drömmar man drömt som
en efter en har tatt slut

Då  såg jag en bild av en flicka
med en skadskjuten kråka i famn
hon springer  iväg genom skogen
så fort som hon någonsin kan

Och hon springer med  fladdrande lockar
hon springer på taniga ben
o hon bönar och ber och hon  hoppas och tror
att det inte ska vara för sent

Flickan är liten och  hennes hår är så ljust
o hennes kind är så flämtande röd
kråkan är klumpig  och kraxande svart
om en stund är den alldeles död

Men flickan, hon  springer för livet
hos en skadskjuten fågel i famn
hon springer mot  trygghet och värme
för det som är riktigt och sant

O hon springer med  tindrande ögon
hon springer på taniga ben
för hon vet att det är sant, det  som pappa har sagt
att finns det liv är det aldrig för sent

O jag  började darra i vånda och nöd
jag skakade av rädsla och skräck
för jag  visste ju alldeles tydligt och klart
att det var bilden av mig som jag  sett

För mitt hopp är en skadsjuten kråka
och jag är ett springande  barn
som tror det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån  som har svar

O jag springer med bultande hjärta
jag springer på taniga  ben
O jag bönar och ber, fast jag egentligen vet
att det redan är alldeles  för sent

Idag är en dag jag tydligen ångrar mycket av mitt liv och mina val i livet  *suck*

just nu ångrar jag min operation så grymt mycket... Jag har ont i magen, jag är trött, mår illa, går inte ned i vikt som jag önskar. kan inte äta vad jag vill.  Är så sjuktsugen på hembakat mjukt bröd, men det går inte.  Och ett stort glas kall cola. men de får inte heller, kan inte ens dricka en klunk cola utan att få ont i magen.

Dessutom är jag så jäklans lessen idag, å det gör inget bättre, verkligen inte. Kännermig ensammast å sämst i världen,  även om verkligheten inte ärden

Livet, iallfall mitt liv kryllar av motgångar. Hur jag hanterar dem är olika.
Endel motgångar  bara jag accepterar och går vidare i livet,andra motgångar gräver jag ner mig mer i.
fast jag tycker att jag de senaste halvåret har blivet bättre på att inte gr'va ned mig utan hitta lösningar på de problem som uppstår.

Förr hanterade jag mina motgångar väldigt destruktivt. Det låg i min natur då eller vad man ska säga. Nu försöker jag mer hantera dem genom att ta hand om mig själv.

Ex: om jag inte klarar en tenta. Förrut: grävdened mig totalt, flydde från känslorna med tabletter å rakblad.  Nu: blir så klart ledsen, men tar hand omden känslan genom att ta hand om mig själv,  laga en god middag, se en mysig film, köpangt jag vill ha osv.

Är det motgångar det finns lösningar på försöker jag hitta dem, eller be om hjälp att komma ur motgången

Är det något jag inte lyckasmed försöker jag ändå intala mig själv att jag är bra ändåatt mitt värde inte sitter i detta. fast det ärlättare sagt än gjort att tänka så

Förebilder har jag några. Kanske inga direkt Gastric förebilder, men andra människor vars styrka jag beundrar och som jag ser upp till.

Sofia Åkerman: Henne tänker jag ofta på när det känns som jag inte klarar min ssk utbildning eller när jag tänker allt är kört.  För hon har varit nere i mörkretsdal och sedan kunnat ta sig upp och bli sjuksköterksa. Kan hon så kan jag.

Sara: En vän till mig som jobbat som ungdomsledare i en församling hemma. Hon är en strålande sol och sprider värme och kärlk till sina medmänniskor. Hon har stort hjärta. Skulle vilja vara sån med.

Miki: Min opkompis som är sjuksköterska.

Min kusin Jesper: Som trots motvångar och dålig start i livet kämpar på och reder sig. Han är en stark människa och jag beundrar honom

ja de var dem jag kom på just  idag.  Ibland dyker det upp förebilder för ett tag som sedan försvinner.