Varför ska det vara så kämpigt.  Jag mår rätt ok rent fysiskt just nu.  Lite ont i ryggen  och får ont i magen å halsen om jag äter för fort, men det rullar annars på okej.
visst får väl inte i mig det jag behöver alltid, men jobbar på det.

men rent psykiskt har det blivet helt knas.  jag är så trött så trött... och jag är gråtig för små saker.  Kvällarna är värst, skulle kunna sitta och gråta gärnet. men är ju inte ensam så man får ju skärpa sig.
varför ska det vara så??  man tapapr ju all lust.  I morgon börjar jag jobba igen med.  jag vill inte.  verkligen vill inte

förlåt att jag är så negativ,  försöker vara glad och tänka positivt, men sen lägger sig mörkret över mig som en svart tung filt å jag ser inte ut.  blir säkert bättre imon =)