Jag erkänner, jag har helt klart koncéntrationsproblem. Sitter och tenta pluggar, fokuset kan jag hålla uppe i ca 10-20 minuter sen är det kört igen.  Undra varför??  Detta är en ganska ny upplevelse för mig. Jag brukar kunna koncentrera mig när jag väl bestämt mig att göra det,  men nu går det inte.

Jag tänker kanske för mycket, men läser ju till sjuksköterska och har lärt mig att B12 brist kan ge tecken som liknar typ demens för endel. Undrar om det är så att jag har vitaminbrister som leder till både min trötthet, min minnes försämring och mina koncentrationsproblem.

Ja jag slarvar med vitaminerna. Fråga inte varför, för jag ahr inget svar,  kanske inte tar mig själv på tillräckligt stort allvar. Ja ibland glömmer jag ta dem, men de står framme och det brukar bara blir att jag struntar i dem.  Att jag mår illa av tabletterna tror jag påverkar lite med.  Men jag måste ta mig i kragen och ta dem,  kanske varje kväll innan läggdax vore lämpligt, för då ska jag ju sova och inte behöva brottas med mitt illamående när jag ska iväg.

Jag är aphungrig idag med, Varför???  är det kroppen som behöver mer eller hjärnan som tror han ska ha mer mat??

Jag vet inte, tycker det är störande. Hade ett hopp och en tro att efter operationen så kommer hungerkänslorna minska. Nu är dte istället så att jag tycker de ökat, men kan ju inte äta för det... Eller kan kan jag väl, det tar inte stopp lika lätt när jag är hungrig. MEN jag håller mig till mina 2 dl som det är sagt ajg ska få i mig resten av livet.

Att vara hungrig men inte kunna äta är lite psykiskt tärande.

Idag är en sån dag som det känns som jag skulle kunna äta hur mycket som helst. Jag är hungrig konstant, både innan och efter jag ätit. Undrar varför det blir så.

Blir så ledsen på att vara hungrig.

Borde be alla om ursäkt att jag är en grinig människa, Jag försöker,men det är inte så lätt.

Men om någon som känner mig läser detta vill jag från djupet av mitt hjärta be om ursäkt att jag varit mer grinig och irriterad de senaste dagarna.  Förlåt att ni råkar ut för mig. Jag försöker skärpa mig. Men jag trillar dit hela tiden igen.

Jag lever i mina fyrkanter just nu, och såfort de rubbas lite kan jag inte hanteradet tydligen.  Men jag ska skärpamig, jag lovar!!! Från och med nu ska jag bli en bra människa igen.

Förlåt snälla ni!

Idag när jag gick hem från skolan kom jag till insikt i en sak. Förrut presterade jag bra på prov och uppgifte osv.  Nu förtiden lyckas jag inte alls. Skriver ena underkända tentan efter den andra, även de tentor jag har lätt för, har svårt att plugga till olika saker. När jag gör olika arbeten förstår jag inte längre. Ngt känns fel på riktigt.

Är allmänt rastlös hela tiden, kan inte sitta still, är konstant trött.

Funderar på studieuppehåll. Men inget jag bestämmer just nu, ska se hur tentorna går först. men jag känner att jag pallar nog inte att både läsa T6 och plugga i kapp allt annat. Är det bara läkemedelstentan så äre det väl lungt, men resten då....

Jag har ingen lust till ngt längre. Tänk att bara få skita i alla måsten och bara göra roliga saker. vad det nu är som är roligt??


Ont i magen har jag ju som vanligt,  Omeprezolen hjälpte nog lite, men ont ändå. 
Är massa hungrig hela tiden, men ingen matlust, fast jag äter och äter och äter, Måste ju  sköta mig.

Borde rensa ut allt socker i mitt liv igen å bara äta allt nyttigt. för det är ju egentligen inte gott.

suck.... jag bara klagar,  har blivet en bittertant...

Igår var det dax för  middag med tjejerna, Tre rätters och Vin.
Det gick galant =) man kan tänka att shit en trerätters kan man ju inte äta somgastric opad. Men det kan man såklart. Bara att man inte kan äta lika mycket av varje sak.
Förrätt: Räkor med plock,som bestod av ägg, majonäs, rostat bröd, vitlökssmör, grönsaker, citron
Huvudrätt: Lax med pressad potatis, kall sås, grönsaker
Efterrätt: Olika frukter med glass.

Somtur var åt vi efterrätten efter ett par timmar, så maten hann sjunka,  å det var ju faktiskt dax för mellis förmin del.

Hade funderat mycket på om jag skulle dricka och vadjag skulle dricka. Jag gillade ju cider och sånna alkoläsk och sånt innan, men det finns inte en chans att dricka nu, dels för det är KOLSYRA i, oj vad kramp jag får i magen av det. och sen är det så sött.

Blev vin för min del. Vitt.  Till middagen drack jag vanligt vitt vin. Sen senare blanda jag vin och spite. Dagens heter väl det. Det funkar för mig.

Jag var rädd jag skulle bli asfull, men det blev jag inte, drack måtta självklart, Men en sak märkte jag. Att jag blev lullig fort, men det gick även fort över.
Det tänker jag egentligen kan vara en riskfaktor,  somgör att man dricker mer än man borde. Som tur är dricker jag ju bara 3-4 ggr/år och har inga planer på att öka det.

Hade iallafall en super mysig kväll. Och vi lärde känna varandra bättre. Jag sa såklart för mycket. Kanske jag skrämde dem?? Hoppas inte. Jag är den jag är, mitt förflutna är gammalt, det har format mig, men jag lever mitt nya liv nu och sedan 3 år tillbaka.

Sen berättade tjejerna hur stolta de var övermig, för detta med open och min viktnedgång osv.  jag har så svårt att ta till mig det. Försöker bara slå det i från mig. Fast innest inne värmer det, det kan jag lova!!

För exakt ett år sedan satt jag vid din säng på Hospic Gabriel och höll din hand, du skulle om några timmar ta ditt sista andetag. Jag är så glad att jag fick dela hela din sista vecka hos oss här nere med dig. Det var inte lätt att se dig försvinna mer och mer, Men jag jag älskar dig så och det värmer mitt hjärta att veta du hade det bra din sista vecka,och du hade din familj nära. Låten valde du själv till din begravning, jag anar den betydde någet extra för dig. Jag tänker på dig varje gång jag hör den.

Det finns så mycket jag  skulle vilja berätta och visa dig! Jag är snart färdig sjuksköterska. Och jag är påväg mot ett liv i normalvikt. Jag har en bit kvar, men jag skulle så  gärna vilja visa dig och göra dig glad och mindre orolig. För jag vet farmor att du var orolig för mig. Och jag vet hur stolt du var att jag skulle bli sjuksköterska. Jag skulle så gärna vilja dela min examensdag med dig. Men jag vet egentligen att du kommer vara där, även om jag inte ser dig

 Farmor!! Jag saknar dig så otroligt mycket. Vi ses på  andra sidan när den dagen kommer. Älskar dig!! ♥

Det är inte okej, och jag förstår inte varför. jag hittar inte svaren.

Jag går inte ned i vikt just nu, och jag förstår inte varför, eller jo lite kanske jag förstår. förra veckan blev det lite väl onyttigt, denna vecka har varit lite bättre, men inte tillräckligt.
Jag hatar min impulsivitet, den kommer endag ta död på mig skulle jag tro.
Jag har bestämmt mig att jag aldrig själv ska köpa godis, jag kan smaka när jag är borta eller om vi råkara ha en tjejkväll eller så, men inte på egenhand köpa enbart till mig själv.  Så igår fick jag en impuls att köpa skumtomtar... och jag gjorde det,  åt två, kom på men va tusan håller jag på med, vill jag tillbaka till det gamla??  så jag kastade resten i sopnedkastet. Men jag blir så trött på mig själv och förstår varför jag inte går ned.

Vad jag inte förstår är dock att innan op kunde jag äta mkt mer mat och mkt mer onyttigt och stod still i vikt,  nu äter jag mindre mat och mindre onyttigt, men står ändå still....

Undra om det är något annat som är fel??  ngt är det ju, jag vet bara inte vad det är, och om det är ngt som påverkar vikten vet jag inte heller.

Jag har sömnproblem,  haft det tidigare  livet men det är några år sen.
Jag har haft svårt att somna till och från, å det har jag insomningstabletter för, som jag har ibland, innan vara kanske 2-3 ggr/månaden för att få sova liksom.  Jag somnar ju ändå såsmåningom, men dte kan at lite tid.
Men nu senaste 2v vaknar jag massa under nätterna. 
Natten till igår vaknade jag å vaknade å vaknade, men somnad ändå om å sov vill 7.45 Men inatt somnade jag vid 1.30 mha en tablett å vaknade hela tiden,  vi 4.30 somnade jag inte om längre...
Inte så lätt att kunna leva normalt liv, plugga , motioner, sköta maten osv när man inte sover som man ska.  All ork försvinner liksom. Och några mer tabletter tänker jag inte ta,
det vänder väl snart, men störand eoch lite jobbigt är det faktiskt