Vaknar 5.15 på hotellet då väckarklockan ringer. Stiger upp duschar sådär noga som vi ska inför opertaion.

Packar sedan ihop det sista och checkar ut och tar mig en prommenad upp till Ersta sjukhus. Jag visste inte hur lång tid det skulle ta så jag var väldigt mycket förtidig. Står och tittar ut över stockholm som mer och mer vaknar till liv.

 Det är fin utsikt från Ersta Sjukhus(bilderna har inte jag tagit, men jag glömt att ta med sladden till mobilen så jag akn överföra bilder, så ni får titta på dessa sålänge =) )

Utiskt över grönan

Utsikt in mot stan.

Efter att ha kollat in utsikten en stund och klockan börjar närma sig 7.00 går jag upp till avdelningen och anmäler att jag är där. Jag blir visad till ett väntrum där jag får vänta ca 40 minuter innan sjuksköterksn kommer och ska skriva in mig.

Hon syäller lite frågor. Jag får ett armband med mitt namn och personnummer. Och får in opkläderna som jag skall ta på mig direkt och sedan  får jag låsa in min väska i ett skåp. 

Kläderna bestod i vanligordning av:

- Knästrumpor utan resår.... som hela tiden vill åka ned till forknölarna

- Operations skjorta. Ett vitt tält med öppning i ryggen

- sjukhusets gigantiska trosor... rätt sköna, men ack så stora

- sedan fick jag typ en morronrock i papper som jag skulle ha över opskjortan. dels för att inte bakteria ned den, och dels för att slippa gå runt med öppet på ryggen.

sedan fick jag prata några ord med kirurgen Jesper Magnusson,  som var en väldigt trevlig kirurg och tog sig tid att svara på de frågor jag hade och var tydlig i sina beskrivningar.  Han ritade även lite på magen så att han typ viste vart han skulle göra hålen.

Efter allt detta började den långa väntan inför operation.... Sjuksköterskan sa att jag var planerad vid ca 13.

Jag fick sitta i väntrummet fram till operation.

Jag läser lite, ser lite tv, Får en cocktail med tabletter som jag ska ta inför op.

Jag minns inte namnen på dem med de bestod av 2 panodil, en antibiotika, en mot illamående, en oxicontin (smärtstillande) samt en till som jag inte minns vad den hette eller var till för.

Jag slumarar till lite av dem. Blir väckt av forskningssjuksköterskan som kommer för att ta massa blodprov och prata lite.  (jag är med i två forskningsprojekt, berättar om dem i ett annat blogginlägg)

Vid 10.40 kom min fina op-kompis, som skulle bli opad efter mig.  Tur hon kom så jag fick någon att babbla lite med =)

13.40 var det äntligen min tur att få åka till op.  eller ja åka och åka... Jag fick hjälpa sjuksköterskan att köra min säng till operation.  Där mötes jag av ett gäng trevliga kvinnor i blåakläder.  De var narkospersonal och opsköterskor

Jag fick gå in i opsalen och lägga mig på opbordet. med bena i var sitt stöd.  Inte som gynstol utan raka  men lite isär. Hittar jag någon bild så ska ni få se hur jag menar.  de spänner fast benen och frågar om jag ligger bekvämt,  jag får filtar över benen.

Naroksläkaren kommer och hälsar och sätter sig vid min huvudända, Hon berättar vad de ska göra.

De sätter en pvk i min högra hand där de genom den ger min dels perfalgan ( som är som alvedon men i dropp) och som de öven ska spruta in sömnmedlet i.

Hon håller en mask med syrgas framför min min så kroppen och cellerna skall vara så syrerik som möjligt inför op. Klappar mig på kinden emellanåt.

Sedan säger hon att nu kommer vi strax spruta in sömnmedlet det kan svida lite, men är inget farligt. 
Så sprutar dem in, Hon ber mig ta långa andetag och fortsätter klappa mig på kinden. Jag minns att det blir lite snurrigt och att jag tänker bäst jag blundar så jag inte somnar med öppna ögon.  Minns att jag med tänker på mina katter för att liksom tänka på något bra inför sövningen.  sen minns jag inget mer från då.

Mitt första minne är sedan hur de säger att open är klar och att jag ska flytta över mig till sängen som står på den högra sidan.  Jag gör det och jag hör hur någon säger. wow det fixade hon ju nästan helt själv, det är inte så vanligt. 

sen är minnen i bitar

- Jag har ont. så fruktansvärt... och jag typ skriker... jag har ont... En sköterska säger,  jag ser det gumman, de skyndar sig vad de kan med morfin och jag får morfin i min pvk fler gånger för att de ska stilla sig.  smärtan kommer tillbaka så fort och får mer morfin. 

 Jag minns även att sköterskan säger att du fått lite utslag av morfinet, det är vanligt så nu får du ngt som ska ta ner dem.

- Minns att jag just kommer till uppvaket och hör att min mamma ringer till uppvaket och att de säger att jag just kommit, att det gått bra, men att jag är väldigt trött.  Minns hur de hälsar från mamma.

- jag har syrgas och en blodtrycksapparat som pumpaar upp sig och tar trycket hela tiden.  Det är det värsta jag vet, det gör så ont så ont.

- De kollar med bladderscan ( ett ultraljud) för att se hur mkt urin jag har i blåsan,  men de var inte så mycket så jag slapp tvinga mig upp till toa.

- Jag vaknar till mer och mer. Mamma ringer igen och jag pratar några ord med henne. sedan somnar jag igen. Är vaken och sover till och från.

- Efter ett tag tycker dem att de är dax att sätta mig i en fåtölj.  Så jag ber att få förbereda mig i 5 minuter och det fick jag. sedan var det upp på sängkanten, sitta där en stund och sedan över till fåtöljen. Där satt jag och sov resten av tiden på uppvaket. eller okej, sov ibland och var vaken ibland.
Jag minns när min opkompis kom till uppvaket vid 18-tiden. och att kirurgen kom in och pratade lite. Men minns inte vad han sa. Mer än att jag får dricka 3 dl vatten under kvällen

Lite senare fick jag åka till avdelningen. Jag skulle ha syrgas hela natten samt att de skulle kolla blodtryck ofta.
Jag fick ganska mycket smärtstillande för jag ahde så ont. Plus de vanliga alvedon var 6etimme.

Även den kvällen och natten minns jag i småbitar.

- Minns jag tänkte att det är bra att sitta upp för lungorna , så jag satte mig i fåtöljen och blåste i min röda moment22 pipa emellanåt.
- Gick själv till toan och försökte kissa flera ggr, men det gick verkligen inte. De kom in och gjorde en bladderscan ( ett ultraljud som kollar hur mkt det är i blåsan) som visade 4 dl. men de gjorde inegn åtgärd.  Jag försökte kissa igen och igen.  Tillslut kunde jag pressa ut lite.  Ingen aning hur mkt, men inga 4 dl.  När jag skulle spola inser jag att mitt urin är helt blått... Vilken chock, men kommer på att det är ju pga det blåa de kör i oss för att kolla om nya magsäcken läcker.
resten av natten ligger jag i min säng, men går upp och pressar ut lite urin emellanåt för usch vad jag var kissnödig. samt att jag ber om smärtstillande för usch vilken smärta.

Så såg min operationsdag ut av det jag minns.  Fråga om nu undrar ngt =)
Jag ska försöka berätta hur operationen går till vid ett senare tillfälle, för dem som är intresserad av att veta.

Jag tycker att det är intressant att se hur många som besöker sidan, så jag är ett stort fan av statistikrutan.  Insåg just att den 17 juli hade jag besöksrekord på 24 olika besökare.  Men annars så är ni mellan 5-10 per dag som läser den.  Skulle vara kul att få upp statistiken lite, men då krävs det ju att jag bloggar mer och bättre, och jag har så svårt att komma till skott och att få tid till det. Det är så mycket annat hela tiden.