Just nu längtar jag så otroligt mycket att få flytta till min nya lägenhet. Att få inreda den... fast jag är kass på inreda... Men där jag bor nu har jag typ bara ställt in möbler jag behövt för att kunna leva och plugga. Men när jag flyttar å är det mer mitt riktiga hem.

Nåt jag inte längtar efter är att lämna de vänner jag har., Viisst sann vänskap håller, men det blir ju förändringar, man kan inte ses så ofta, men aaa finns ju både facebook, sms och telefon. och framförallt TÅG så man kan hälsa på varandra.

Funderar ibland på om jag avlt rätt, men det har jag, det känns i hjärtat. Jag trivs i staden jag bor nu, men jag längtar hem. och jag vill ha tid att träffa min familj och släkt mer.  Har bott 6 år här nu, det är långa år och mycket har hänt

läste ju socionom först, 1 år.  sen var jag sjuk i 2 år och sen plugga jag till sjuksköterska i 3 år. De sensate 3 åren har inte vart någon dans på rosor, haha inte de första 3 heller... men jag ahr utvecklats, och jag har fixat så mycket saker varken jag eller någon annan trodde var möjligt.

Vet att endel kollar snett på mig när jag går i korridorerna på jobbet, men försöker sträcka påmig å vara stolt över vad jag lyckats med, både vad det gäller mående och vad det gäller vikten.

men vad det gäller vikten har jag många kiilo kvar till målet, men varje hekto är ett steg på väg. och jag börjar vänja miig att gå ned 1 kg gå upp ett halvt  stå still å sedan gå ned ett till för att sedan gå upp ett halvt. Fast jag blir lika frustrerad varjegång vågen visar lite plus.